Värsta dumpningssätten

Det är ständigt återkommande omröstningar om värsta sättet att bli dumpad på. Via SMS, en banderoll på motorvägen, isande tystnad eller på telefon. För att inte tala om dumpningsklyschorna. Topp tre:

1. Det är inte du, det är jag.
2. Det där lilla extra saknas.
3. Jag behöver vara med bara mig själv.

Där den som använder klyscha nummer tre ofta återfinns på ett fik ett par dygn senare hand i hand med en ny förmåga.

Jag har blivit dumpad ordentligt en gång fast det var å andra sidan en kort fling på ett par månader och återhämtningsperioden var relativt snabb. Det var lite osnyggt gjort, modell radiotystnad, men ingen skandal. Jag har däremot själv dumpat på ett otroligt dåligt sätt en gång. Jag fick liksom aldrig ur mig det så det slutade med att han var tvungen att FRÅGA mig om jag ville göra slut. Och jag sade ja. Dåligt. Skäms. Förlåt!

Egentligen är väl alla sätt att dumpa mer eller mindre dåliga, åtminstone för den som blir dumpad. Det minst dåliga sättet är att vara rak och (lagom) ärlig. Kommunikation nu igen. Tänk att det ska vara nyckeln till allt.