Bröllopsdejter

Jag har alltid undrat lite hur man resonerar kring bröllopsinbjudningar i USA. För där är det helt OK att ta med sig en dejt till bröllopet. Det är snarare regel än undantag att man bjuds "and date" om man inte är i en fast relation. Med andra ord behöver det inte vara din pojkvän sedan ett år tillbaka utan det kan lika gärna vara en trött kille du plockade upp på kvarterskrogen i lördags kväll. På den outsinliga källan till dejtingvisdom, Happen Magazine, har (mestadels amerikanska) singlar röstat om just bröllopsdejten och hela 19% skulle aldrig gå på ett bröllop utan en dejt. Däremot är 38% kloka nog att inse att bröllop kan vara bra tillfällen att hitta en dejt på och därför går utan.

Men hur tänker man? Om man har träffat den som känns som mr Right och dejtat i ett par månader, ja då är såklart ett bröllop ett trevligt tillfälle att presentera honom för gänget. Men en dejt bara för att inte gå själv? Bästa vännens eviga singelbrorsa eller första bästa arbetskamrat. Tack men nej tack säger jag. Och är helt övertygad om att svenska singlar är coolare än så.

Jag var förresten på ett bröllop för en sisådär fem, sju år sedan där både jag och singelväninnan hittade en varsin dejt i våra respektive bordsherrar (även kallat begåvad bordsplacering). Eller om jag tog hennes och hon min. Kommer inte riktigt ihåg detaljerna. Det var för övrigt första gången jag har fått ett samtal av en kille som vill skjuta på vår dejt med anledningen att han ligger nyopererad för blindtarmsinflammation. Eller hur, tänkte jag då. Men det var faktiskt sant.

Sensmoral: bröllop är kul och ibland är även de mest vilda ursäkterna sanna.