Förväntans tider

När man var liten så tedde sig tiden från första dagen på adventskalendern till julafton som en ocean av tid. Vissa kompisar med ambitiösa föräldrar hade adventskalendrar där man fick ett paket varje dag fram till julafton. Vilket var djupt orättvist för deras tid fram till julafton måste ha gått mycket, mycket fortare. Och så fick de förstås fler grejer.

En gång önskade jag mig en Barbie. Och fick en piratkopia på Skipper (för oinvigda Barbies tonårsdotter). Då - totaltrauma. Nu - roliga och nästan lite sentimentala minnen.

En uppsida med att bli äldre, visare och ha ett eget lönekonto är att man njuter mer av att ge grejer än att få. OK, det vore ljug att säga annat än att jag älskar att slita presentpappret av en oförutsägbar gadget, men det är faktiskt ännu roligare att ge. När någon blir sådär riktigt glad. Eller åtminstone gör sitt bästa för att låtsas bli riktigt glad.

I år ska jag handla julklapparna innan den 23e. Jag lovar.