Kalkondejter

Jag hade en riktig kalkondejt en gång. Den började illa och blev bara sämre. När han anförtrodde mig att hans kompisars flickvänner inte gillade honom i samma andetag som han sade att det hade inkommit ett förslag till vår gemensamma förslagslåda att vi skulle prata om mer intima saker och komma varandra in på bara livet, då var jag millimetrar från att resa mig och gå. Killar med osynliga förslagslådor ska man per definition akta sig för. Men god uppfostran/konflikträdsla/feghet hindrade mig och jag satt kvar en timme till. I förslagslådehell.

Frågan är vad man gör när man upptäcker att man har en kalkondejt. Jag skulle nog ändå förorda att så snart som möjligt avsluta utan att göra en grej av det hela. Tacka för sällskapet, konstatera att man kanske inte direkt var som gjorda för varandra och önska allt gott i framtiden. Man behöver inte vara snorkig eller elak utan bara lite inlindat ärlig.

Själv borde jag bara ha lagt ett förslag i den osynliga förslagslådan. "Jag föreslår att jag går nu."