Anteckningar om kärlek i allmänhet och på nätet i synnerhet.
tisdag, februari 28, 2006
Karma-kollegan
På allmän begäran outar jag min kollega som känner karma enbart som ett uteställe. Han heter P och är en riktigt rar singel som inte riktigt har hittat rätt i kärleksdjungeln. Han försöker vara lite tuff sådär men är rätt mjuk innerst inne och behöver en tjej som nyper honom i örat. Jag ska leta rätt på en så fort jag har tid. Tills dess, mejla gärna om ni har någon på lager. Och ta inte det där med karman så allvarligt, han kan vara rätt så rolig när han sätter den sidan till.
Det var mycket kärlek i OS-finalen igår. Kärlek till min man som undrade var finnarnas målvakt tog vägen och om det inte var lite farligt att inte ha målvakten på plats. Kärlek till Lidström som sopade in den så det sjöng om det. Kärlek i den stora blå högen med hockeyspelare som bara myste omkring där på isen och var sådär gulligt lyckliga.
Curlingkärlek borde rimligtvis vara när man sopar banan för sin partner så mycket att han eller hon bara kan glida fram i livet. Jag röstar för curlingkärlek givet att båda sopar lika mycket. Curlingjämställdhet liksom.
Fast idag är curlingkärlek kanske mer kärlek till det fina curlingdamlaget som sopade banan med motståndarna. Fint.
Varför inte börja veckan med att gotta sig åt andras pinsamma dejtminnen? Happen Mag hjälper till. Hon som försökte hångla med sin dejt är min favorit. Det kanske inte hade varit så kul om det inte vore för att han var gay.
Jag har inte varit så extremt pinsam tror jag. Det skulle vara den där tomatbaserade räkcocktailen på första dejten då. Vi hade inte riktigt kommit ur den där något obekväma första timmen än och jag gestikulerade lite nervöst. Och vips flög cocktailglaset med räksmet all världens väg. Det var glaskross i hans förrätt, tomatsplatsch på hans skjorta och ända bort på grannbordet. Jag önskar att jag kunde säga att vi bara skrattade gott åt det och att det blev en spänningssläppare. Men icke. Medan servisen skrapade tomatmos från den vita duken log vi krampaktigt mot varandra och han pillade stillsamt lite glaskross ur sin paté.
Nej, vi fortsatte inte att dejta. Han sprang däremot på sin lågstadiekärlek på stan något år senare och på den vägen var det. Kärleken tar allt outgrundliga vägar ibland.
Undrar just om det kommer att bli några kärlekschockar i melodifestivalen ikväll. Det är faktiskt lite alarmerande att bara en låt har kärlek med i titeln (Magnus Bäcklund med "The name of love"). Generellt sett känns det som om kärlek borde vara överrepresenterat som låttema. När jag tar mig lite tid över (det ni) ska jag forska i hur många av schlagervinnarna jobbade med tema kärlek.
Däremot känns det tryggt att vi redan vet att det kommer att vara strippkupp. Även om det är lite korkat att tidningarna redan har outat kuppen för då blir det ju liksom ingen kupp. Å tredje sidan, det som var kupp idag blir kanske chock imorgon. Det är bara en fråga om paketering. Strippchock. Det vore nåt det.
Det kanske bara är jag men jag har ett tydligt minne av hur jag lyssnade på Tracks och tryckte på pause så fort snacket började någon gång där i början av 80-talet. Sedan gjorde man blandband. Blandband var det bästa.
Och där har vi den ultimata romantiska Alla hjärtans-gåvan. Bränn en bland-CD med temat kärlek om det är till en partner. Smygkärlek om det är någon du vill ska bli en partner. Eller bara favoritlåtarna till älsklingsvännen. Rita en fin framsida och slå in. Ungefär hur kärleksfullt som helst.
(För den som bor lämpligt och har en halvtimme över kan plan B vara att bygga en snögubbe och förse den med en redig chokladkartong. Hög romantikfaktor på den med.)
Imorse fick jag vara kärleksdirektör i TV4s morgonsoffa. De hade goda choklad- och geléhjärtan och spelade bra musik och jag fick göra det jag tycker är roligast av allt - prata om kärlek, relationer och att träffas på nätet. Extrakärlek till sminköserna som åstadkom underverk. Nog för att det är insidan som räknas, men visst är det skönt när utsidan får sitt.
Vår stora kärleksundersökning visade också att vi alla är romantiker i själ och hjärta. 92% av singlarna tycker att de i någon utsträckning är romantiska. Och 43% tycker att Alla hjärtans är en strålande dag att vara lite extra kärleksfull mot sina nära och kära.
Återkommer med tips på sistaminutenromantik för er som inte har styrt upp det än.
Idag är det dan före Alla hjärtans dag om nu någon mot alla odds har missat det. Pulsen börjar gå upp. Tänk på att du har möjligheten att få någon att känna sig som en prins/prinsessa. Bjud äntligen ut den där personen du sneglat på så länge. Använd Alla hjärtans som en lagom humoristisk ursäkt. Skicka ett riktigt kärleksfullt sms till någon. Buda över en snögubbe. Eller tala om för någon att han/hon är ett praktexemplar.
(När jag gick i gymnasiet så hade herrklubben på skolan som tradition att lista årets praktexemplar på en stor plansch i ljushallen varje Alla hjärtans dag. Som alla blev dagens prinsessor. I all sin politiska icke-korrekthet så fanns det ändå en liten liten del av en själv som hade velat vara med på listan. Vem vill inte vara prinsessa för en dag? Det som är skönt med att vara lite äldre är att man är fantastiskt nöjd med att bara vara högst upp på sin mans lista. Vilket förresten inte är så bara.)
En klassiker att lista inför Alla hjärtans är romantiska hot spots som till exempel mest romantiska parken, mest romantiska restaurangen, mest romantiska fiket och mest romantiska presenten.
Klart att jag måste lista lite romantiska ställen såhär helgen innan Alla hjärtans förstås. Det blir i Stockholm för det var så länge sedan jag var romantisk i Västerås.
1. Hagaparken. Ta en långpromenad i ett än så länge tokigt vitt landskap, drick lite varm choklad med rom och ät en stor, kletig romantisk macka till. 2. Loungen på Strand Hotel i Stockholm. Skön stilrent romantisk miljö, glammiga drinkar eller bara lite kaffe. 3. Soffan. Med en redig bukett på soffbordet, lite champagne och jordgubbar eller kaffe och fin choklad kan vilken soffa som helst bli ett romantiskt näste.
Jag själv kommer att befinna mig i nummer tre mest hela helgen med undantag av en sväng i nummer ett. Kan hända att jag springer förbi nummer två också. Men hur som helst, ha en fantastiskt kärleksfull helg. Gör minst en rar sak. Minst.
På Happen Mag finns en artikel om vad män tycker är romantiskt som blandar och ger lite grann och kanske är sann för just den specifika mannen men som mest fick mig att tänka på att romantik är svårt att generalisera kring. Att det är så individuellt vad man tycker är romantiskt. Och att filmromantik gör sig bäst kanske just på film.
För vad händer sedan? Jag tänker till exempel på vem som plockar upp de där 30 litrarna rosenblad som är strödda i hela lägenheten. Jag tänker på hur jobbigt det är att släpa omkring på en 10-kilos nallebjörn på ett nöjesfält mitt i sommaren. Jag tänker på hur galet trött man måste bli på jobbet efter att ha druckit champagne till frukost.
Missförstå mig rätt. Jag är romantikens största förespråkare. Men vissa saker gör sig bäst på film. Och vardagsromantik är underskattat. Rosenblad är fint och gulligt och väldigt filmigt och så men en lapp under kudden från en bortrest man än minst lika romantiskt. Favoritchokladen i ICA-kassen. Eller bara rätt ord vid rätt tillfälle till en trött partner. Det är kärlek.
Det är mindre än en vecka kvar till Alla hjärtans dag. Vi har förstås gjort en stor Alla hjärtans-undersökning bland Sveriges singlar för att utröna inställningen till det hela som jag återkommer till. Förvånansvärt få tyckte faktiskt att det är ett kommersiellt jippo. Själv tycker jag (som majoriteten) att det är en utmärkt dag att passa på att vara lite extra kärleksfull.
Ett förslag; gör en lista redan idag över vilka kärleksfulla gärningar du ska utföra på Alla hjärtans dag så blir det inte så stressigt på tisdag. Jag tänker:
1. Överraska min man 2. Skicka en hälsning till alla underbara babes i min närhet 3. Ringa ett samtal till någon jag inte pratat med på länge
Ett till förslag: publicera inte din lista på en blogg så att alla kan läsa den och ställa dig mot väggen om du inte levererar.
Man tänkte såhär att nu är det dags för uteserveringar, romantiska picknickar och båtturer i skärgården alldeles snart. Solen sken nämligen lite häromdagen. Det var hyfsat varmt. Och det luktade lite vår.
HA. Då slår den till igen, vintern. Backstabbern. Snö, snålblåst och fem minus. Vilket man om man vore normalbegåvad kanske hade kunnat räkna ut med tanke på att vi precis har äntrat februari, men ändå. Ska man straffas bara för att man är optimist?
Det är bara att bita i det sura äpplet och inse att det är ett par, tre månader kvar till uteserveringar. Vilka i och för sig inte bara är mysiga och romantiska utan också en smula komiska. Jag har mer än en gång funderat över vad turister från varmare breddgrader tänker när de ser varenda stockholmare kura under gigantiska gaslampor med trippla fula fleecefiltar i 10+ i en glåmig aprilsol, glatt välkomnandes diverse lunginflammationer och förkylningar bara-vi-får-sitta-ute.
Å tredje sidan är det knappast något jag kommer att behöva begrunda idag när jag pulsar hem i snöstormen.
