Kärleksdirektören

Anteckningar om kärlek i allmänhet och på nätet i synnerhet.

fredag, september 30, 2005

Bröllopsdejter

Jag har alltid undrat lite hur man resonerar kring bröllopsinbjudningar i USA. För där är det helt OK att ta med sig en dejt till bröllopet. Det är snarare regel än undantag att man bjuds "and date" om man inte är i en fast relation. Med andra ord behöver det inte vara din pojkvän sedan ett år tillbaka utan det kan lika gärna vara en trött kille du plockade upp på kvarterskrogen i lördags kväll. På den outsinliga källan till dejtingvisdom, Happen Magazine, har (mestadels amerikanska) singlar röstat om just bröllopsdejten och hela 19% skulle aldrig gå på ett bröllop utan en dejt. Däremot är 38% kloka nog att inse att bröllop kan vara bra tillfällen att hitta en dejt på och därför går utan.

Men hur tänker man? Om man har träffat den som känns som mr Right och dejtat i ett par månader, ja då är såklart ett bröllop ett trevligt tillfälle att presentera honom för gänget. Men en dejt bara för att inte gå själv? Bästa vännens eviga singelbrorsa eller första bästa arbetskamrat. Tack men nej tack säger jag. Och är helt övertygad om att svenska singlar är coolare än så.

Jag var förresten på ett bröllop för en sisådär fem, sju år sedan där både jag och singelväninnan hittade en varsin dejt i våra respektive bordsherrar (även kallat begåvad bordsplacering). Eller om jag tog hennes och hon min. Kommer inte riktigt ihåg detaljerna. Det var för övrigt första gången jag har fått ett samtal av en kille som vill skjuta på vår dejt med anledningen att han ligger nyopererad för blindtarmsinflammation. Eller hur, tänkte jag då. Men det var faktiskt sant.

Sensmoral: bröllop är kul och ibland är även de mest vilda ursäkterna sanna.

torsdag, september 29, 2005

Kärlek till vänner

Man har några underbara gamla vänner som har varit med i många år, från träskorna i fyran via den härliga fjortisluggen som krävde en veckokonsumtion på fyra burkar hårspray till höjdpunkter som bröllop men också under de tuffare dagarna. Som varit partners in crime under singelåren och viktiga samtalspartners alltid. Som alltid finns där när man lyfter på luren. Som man litar på till hundra procent och inte kan tänka sig ett liv utan.

Kärlek till er.

Kärleksfulla skyltar

Undrar hur många som har jobbat på ett ställe med en lapp i köket där det står "din mamma jobbar inte här". Kanske inte så många när det kommer till kritan (jag har liksom aldrig sett den i verkligheten i alla fall), men ni hajar principen. Sura skyltar. Topplista över sura skyltar:

1. Inga barnvagnar här (minsann).
2. Töm luddfiltret (underförstått "din j-el")
3. Parkering förbjuden.

Tänk vad mycket roligare livet skulle vara om man bytte ut alla sura skyltar mot kärleksfulla skyltar. Förslag på redigering av sura skyltar:

1. När vi öppnade det här fiket tänkte vi att det ska bli så mysigt att ha alla möjliga gäster här, allt från de minsta små till de erfarna äldsta. Däremot räknade vi lite fel på ytan så det visade sig att hur vi än möblerar om så gör barnvagnar att vi inte får plats med alla gäster som vi vill välkomna. Så snälla, ta med alla små in i värmen men lämna barnvagnen utanför.
2. Det inte alla vet är att det i torktumlare bor små tomtar som tar hand om maskinen och ser till att den mår bra och understundom lånar en strumpa att ha som sovsäck. Tomtarnas största fiende är det allergiframkallande luddet i luddfiltret. Så tänk på att städa ur luddfiltret lite då och då så mår tomtarna så mycket bättre och du kan vara säker på att få köpa nya strumpor med jämna mellanrum.
3. Vilken fin bil du har! Tyvärr får du inte ställa den här för då står den i vägen men om du kör runt hörnet så finns det bättre ställen att parkera på.

OK, jag förstår att det inte är ultimat ur varken läsbarhetssynpunkt eller utrymmesperspektiv, men tänk vad trevligt. Och kärleksfullt.

tisdag, september 27, 2005

Historisk kärlek

Historien och inte minst litteraturen och dramatiken är fylld av heta kärlekspar. Vi har Romeo och Julia, vi har Caesar och Cleopatra, Adam och Eva, Orfeus och Eurydike och vår egen Strindbergs Jean och fröken Julie. De senaste nu i en version på Dramaten där Maria Bonnevie spelar fröken Julie och Mikael Persbrandt spelar Jean. Man fattar direkt att det är utsålt. Hela säsongen. De måste vara de mest publikfriande Julie och Jean man kan tänka sig, Persbrandt med sitt genuina rykte som bad boy och Bonnevies lite mer älvlika uppenbarelse - och så är de ett par i verkligheten också. Hå hå ja ja.

Jag erkänner. Jag vill se den. Jag såg nämligen en gång för kanske 14 år sedan en gammal pojkvän i rollen som Jean och det var rätt obekvämt att se kemin mellan honom och hans inte helt ruggugglefula motspelerska. Den är rätt het. Persbrandt/Bonnevie behöver inte ens spela. Och ja, obekvämligheten visade sig vara befogad också för den där kemin på scenen gav efterdyningar i logen också kom det fram några månader efter premiären. Att dejta en skådis hade sina baksidor!

måndag, september 26, 2005

Trendchock

Jag insåg till min stora förskräckelse idag att jag är helt otrendig. Det kom lite som en blixt från klar himmel för jag har väl innerst inne hoppats att jag är rätt trendig. Men jag minglar inte överdrivet mycket om jag kan slippa (trots att jag älskar människor), jag är inte bjuden på galapremiärer eller middagar hos kändisar och jag har fortfarande lite pyssel med det där med stilen. Problemet är att jag inte har en stil utan flera stilar. En jobbstil, en gå-på-stan-på-lördagarstil, en båtstil, en restaurangstil, en gå-bort-stil och en hemstadsstil. Minst. Man kan bli schizofren för mindre. Dags att anlita stylist. Fast å tredje sidan, tänk vad arbetsamt att upprätthålla en image som trendputta.

Trender inom dejting är mycket enklare. Just nu är det långsiktigt som gäller och bröllop har varit stort under några år och spås en fortsatt lysande framtid. Starka och självständiga singlar är en självklarhet samtidigt som det inte är skamfyllt att säga att man vill träffa någon. Det är bara att titta på medialandskapet - vem trodde för tre år sedan att en av de mest framgångsrika serierna skulle ha (desperata i och för sig) hemmafruar som tema?

Båtdejt

Våra medlemmar har förstås röstat om olika dejtaktiviteter och tyckte att båtdejt var en av de mest romantiska dejterna man kunde ha. Särskilt kvinnorna tyckte det. Och det är klart, det är absolut en övning i att samarbeta. När vädergudarna vill är det dessutom hur vackert som helst. Inte mycket går upp emot en kopp kaffe på svaj eller ett glas vin i sittbrunnen.

Jag kan själv varmt rekommendera båtdejt som dejtaktivitet. Finns mycket att titta på och mycket att prata om och inkluderar ett visst mått av äventyr. Hade faktiskt en båtdejt igår och det var andlöst vackert och romantiskt tills vi gick in i dimman. Bokstavligt. Vilket ofelaktigt ledde till diskussionen vända eller fortsätta. Och då är det plötsligt viktiga beslut och inte ett dugg romantiskt längre. Men så fort vi kom ut i solen blev det rätt romantiskt igen.

Jag seglade en del med ett av mina ex också. Det blev sådär lagom romantiskt när den mer eller mindre konstanta uppmaningen var "Skota för i h-e älskling, vi blir OMSEGLADE!". Är det tävling så är det.

Sedan är det måttligt romantiskt att tömma båten inför vintern, byta oljefilter och bära gamla konserver. Fast om det är en förstadejt så slipper man nog det.

fredag, september 23, 2005

Höstkärlek

Om man letar efter en riktigt romantisk omgivning så rekommenderas Stockholms skärgård på hösten. Med ett uns av gult i träden, sol som fortfarande värmer och frisk luft så är det som gjort för en picknick för två. Filt, stickade tröjor, en flaska rödvin, lite pasta, lite ost, lite bröd och kyssar. Undvik att bada dock (13 grader), åtminstone om det inte finns en uppvärmd bastu inom räckhåll.

Hösten är förresten singlarnas favoritårstid för dejtande. 55% av männen och 41% av kvinnorna uppgav i en undersökning vi gjorde att det var deras målsättning att inleda ett förhållande i höst. 69% planerar också att vara mer aktiva i sin dejting under hösten.

Själv ska jag nog dejta lite med min man på söndag.

onsdag, september 21, 2005

Världsliga saker

Kvällens i-landsproblem:
- Den stora frågan om man ska spela in Lost och spara det eller se det live
- Rött eller grönt äpple
- Tåknaket som ilar genom märg och ben, arrrrgh!

Och vad är en dejt?

I USA är dejting en del av kulturen. Säg den collegefilm som inte innehåller de obligatoriska dejterna. Det är hämta upp vid dörren och bjuda på middag och köra hem igen. Och kanske en kyss på trappen. Jag pratade med mina kollegor i Europa om det där och vi konstaterade att själva upphämtnings- och avlämningsmomentet inte riktigt ingår i den europeiska versionen av dejting. Förutom min tyska kollega som sade att det var ganska vanligt i Tyskland. Skumt. Jag skulle bli mer än måttligt stressad av att han kom och ringde på dörren för att hämta upp mig. Vad ska man göra då? Bjuda på en drink? Mitt i sminket? Tack, men nej tack.

Det känns däremot som om nätdejtingen var det fenomen som definierade dejting i Sverige. Innan vi började nätdejta så dejtade vi ju liksom inte alls. Och vad är då en dejt? Jag skulle vilja definiera det som ett möte mellan två personer i syfte att utröna huruvida man passar ihop för en vidare relation. Sedan använder vi numera ordet i lite vidare bemärkelse. Lunchdejter och fikadejter innehåller inte sällan ingrediensen vän istället för presumtiv partner. Men fortfarande finns det en viss laddning i ordet dejt, lite nervositet, lite förväntningar, lite extravagans. Så ska det vara.

Bra dejt - dålig kyss

Ett dilemma så gott som något. Men 60% skulle i alla fall gå på en andra dejt även om kyssen var dålig sålänge dejten var bra.

tisdag, september 20, 2005

Obotliga opportunister

Vi har såklart frågat singlarna vad de tar med sig på en första höstdejt. Jag vet inte om man generellt ska säga att män är lite mer opportunistiska men listorna skiljer sig i alla fall åt.

Män
1. Tuggummi
2. Tandborste
3. Kondom

Kvinnor
1. Tuggummi
2. Hårborste/kam
3. Smink

Som sagt, det kanske är jag som drar förhastade slutsatser men i killarna verkar vara ha ett litet survival-kit för natten medan kvinnorna fokuserar mer på själva dejten med små pauser för damrummet. Verkar klokare att ta det lite som det kommer istället för att bli påkommen med att ha dragit förhastade slutsatser. Tuggummi är man dock rörande överens om. Inte helt otippat kanske.

måndag, september 19, 2005

National Singles Week

Den här veckan är det National Singles Week i USA. Så idag hurrar jag lite extra för alla underbara, härliga singlar, både där över Atlanten (med Carrie Bradshaw i spetsen) och alla här hemma.

89 miljoner singlar finns det i USA. Det ni.

Alla behöver någon

I mp3-spelaren imorse för att få en bra start på veckan:
- Susanne Ljung som sommarpratare
- Everybody needs somebody (Blues Brothers-version)
- Freedom (Aretha såklart)

En sydafrikansk vän till mig frågade just om råd när det gäller kärleken. Han har träffat en underbar tjej från Argentina och han vet inte riktigt hur han ska göra. Om han ska åka dit igen, bjuda henne till Sydafrika eller bara avfärda hela grejen som något som är dömt att misslyckas från början. Jag började i den rationella änden, bakgrund, gemensamma värderingar, samma plattform... Sedan förstod jag hur förälskad han var. Och frågade om hon är smart, om hon utmanar honom (för det behöver han). Det gjorde hon. Åk dit igen, sade jag då. Antingen blir det en trevlig semester eller början på ditt livs kärlek. Ingetdera är fy skam.

söndag, september 18, 2005

Bra att ha

Jag är en obotlig samlare. Jag kan på intet sätt förmå mig att slänga gamla lappar från mellanstadiet, brev från tonåren, rara vykort från vänner, CD-skivor med okänt innehåll, udda kuvert, roliga pennor eller varuprover. Jag gillar även att ha ett par extra paket pasta i skafferiet och vid det här laget slåss det fem tuber tomatpuré i kylskåpsdörren.

Men man kan dela in samlandet i två grupper. Sådant som samlas av sentimentala skäl och sådant som man ärligt verkligen tror kan vara bra att ha. När det gäller den senare gruppen blir jag odrägligt nöjd när det visar sig att jag har rätt. Vilket händer ungefär en gång per år när vi får nattgäster som har glömt sin tandborste och jag vist nog har sparat det senaste resekitpaketet från flygbolaget. Ha, vad var det jag sade, bra att ha!

Den första gruppen handlar snarare om kärlek. Det handlar om den där varma känslan i bröstet när en gammal bild väcker minnen om härliga resor med goda vänner eller när en omtänksam födelsedagshälsning påminner en om hur mysigt det är när folk kommer ihåg en. I bästa fall leder det till att man själv ringer ett samtal eller skickar en hälsning. Och det är den bästa anledningen till att gå igenom sina gamla lådor och högar. För slänger något ur de högarna, det gör jag mycket sällan. Även om starka krafter försöker påverka mig att göra det.

De starka krafterna brukar också rationellt säga att sådant som har legat i förrådet i en låda i tio år kommer man inte ens att sakna om det försvinner. Det bär mig emot att säga, men det ligger någonting i det. Men det är ju ens förflutna. Delar av historien som man (oftast) inte vill glömma bort. Och som man ibland behöver triggers för att komma ihåg om man inte har fört dagbok varje dag.

Tja, man får väl kompromissa. Jag ska slänga lite dammiga ansiktsmasker från 1992. Men högarna, de behåller jag.

lördag, september 17, 2005

PS

För alla horder av människor som undrar om det fungerade att titta under lugg så kan jag säga att det vete fåglarna. Jag glömde dessutom av mig och körde mer den fredagsrelaterade nedhasade matbordsstolsstilen och tittade nog bara under (min obefintliga) lugg en halv gång eller så. Återkommer i ämnet.

Lördagskärlek

Idag lite extra kärlek till:
- Blåbärsmuffins
- Kall klar luft med utesittarpotential i solen
- Tjocka magasin med glansigt omslag - varför finns det inget svenskt ord för "glossies"?
- Morgontidningens helgbilagor
- Vår kaffemaskin
- Böcker
- Min underbare man

Givetvis utan inbördes ordning.

fredag, september 16, 2005

Kroppsspråk

Jag tänker ofta på att inte sitta med armarna i kors för att det enligt kroppsspråksexperter är ett tecken på att man är defensiv och skeptisk, i försvarsställning. Varje gång jag tar isär armarna så funderar jag aktivt över om jag sitter där och känner mig skeptisk eller om det bara är skönt att sitta med armarna i kors. I stort sett varje gång kommer jag också fram till att jag mest tycker att det är rätt skönt att sitta med armarna i kors. Fast det är klart, sitt undermedvetna är man ju kanske inte alltid i kontakt med.

När man dejtar är det som ett möte som vilket som helst fast lite viktigare. Antropologer har definierat höjda axlar, tår som pekar inåt, synliga handflator och att titta under lugg som tydliga tecken på attraktion. Kan vara värt att ha i åtanke inför nästa dejt.

Ska se om det fungerar med att titta under lugg när vi äter middag ikväll. Jag har dock en svag misstanke om att det mest kommer att framkalla frågor om jag har nackspärr.

torsdag, september 15, 2005

Typiskt

Vogue har tydligen gjort en undersökning om den moderna kvinnan - och snyggt paketerat den moderna kvinnan som alfakvinnan. Jag kände direkt att jag är en alfakvinna, ordet liksom talade till mig. Men det sket sig direkt. Alfakvinnan har nämligen 16 par skor i garderoben. Eller hur. Hon har även troligtvis vid minst ett tillfälle köpt ett enskilt plagg som kostar 11 000 kronor. Vad tror de att kärleksdirektörer tjänar egentligen? Hon anser sig se fem år yngre ut än sin egentliga ålder. Pfffff, I wish.

Men. Hon har storlek 38 i skor. YES. Där satt den.

Exbytarfest

Man måste ju säga att det finns en viss kreativitet over there när det gäller dejting. Något man bland annat gör är att dela med sig av sina ex. Man ordnar helt enkelt en singelfest där man tar med sig sitt ex, allt enligt tesen att någons gamla avlagda kan vara en annan persons stora kärlek. Lite som att ha klädbytarfest - den där lilla svarta man är heligt trött på kan vara någon annans nya festblåsa. Det är ju rätt smart. Man får referenser och allt.

Det gäller ju i och för sig att man är en generös person och inte i hemlighet vill att ens ex ska tråna efter en resten av sitt liv. Men så tänker väl ingen?

Universell kärlek

Humor är inte likadant överallt. Man pratar om brittisk humor (torr), amerikansk humor (bräkig), norsk humor (om svenskar) och hur fransk humor är törs jag inte gissa men den är förmodligen, tja, fransk.

Men kärlek då. Finns det fransk kärlek? Amerikansk kärlek? Svensk kärlek? Eller är känslan universell och bara uttrycken för kärlek annorlunda? Egentligen är väl grundproblematiken att definiera ordet kärlek. SAOB säger om kärlek: "stark känsla l. böjelse för ngn, yttrande sig i en (oegennyttig) önskan om föremålets lycka o. välgång l. i glädje o. tillfredsställelse över att vara i dess närhet o. göra det till lags o. d.; innerlig tillgivenhet l. sympati (för ngn),; ofta motsatt: hat, avsky. "

Det kan man väl skriva under på. Men det finns ju så många olika sorters kärlek. Kärlek till ett syskon, ett barn, en partner och kanske även till materiella ting. Kärlek som i tillgivenhet är en sak medan kärlek som i passion är en helt annan. Och kanske är det så att passionen faktiskt är universell. Den där berusande känslan, pirret i magen, endorfinkicken. Känns likadant i Norge som i Frankrike.

Universellt eller ej. Väldigt härligt är det i alla fall.

onsdag, september 14, 2005

Snigelpost

Det var superlängesedan jag fick snigelpost bara sådär lite apropå. Jag fick ett vykort faktiskt för ett par veckor sedan och så fick jag telegram när jag gifte mig för en månad sedan. Folk borde skicka lite fler telegram sådär till vardags, det är otroligt glammigt med telegram. Vykort har nästan ersatts av sms och mms vilket jag har FULL förståelse för eftersom jag själv är galet dålig på att posta saker och köpa frimärken i små bodegas och man hinner alltid komma hem innan vykortet men tänk förr i tiden vad man skickade snigelpost till vänner och idoler och andra berörda.

Och man fick snigelpost som var riktiga brev. Nu får man mejl, men tänk ändå känslan. Jag må vara en tråkig bakåtsträvare men kärleksbrev är faktiskt lite lite roligare på riktigt papper i riktigt kuvert med frimärke och allt.

Skicka ett kärleksbrev till någon du tycker om idag. Det går bra med mamma eller syrran också. Själv ska jag posta en CD-skiva.

Dejtlistor

Den bästa höstdejten enligt de manliga singlarna på Match.com:
1. Romantisk middag på restaurang
2. Mysig hemmakväll
3. Höstpromenad
4. Middag hemma
5. Fika

Och enligt kvinnorna:
1. Romantisk middag på restaurang
2. Höstpromenad
3. Fika

4. Utflykt
5. Mysig hemmakväll

Håller med. Fler utflykter och höstpromenader. Akta er dock nogsamt för planera en dejt på ett sportevenemang eller titta på en video för det hamnar högst upp på bottenlistan. Det är där man hamnar när man har varit ihop ett tag istället.

Utdelning

Dagens kärlekspoäng går till min underbara kollega som precis har fått en liten fantastisk bebis. Kärleken mellan två vuxna må vara stor och äkta men kärleken i en liten familj, den går nästan att ta på. Stort.

tisdag, september 13, 2005

Äpplen

En av de bästa grejerna med hösten är äpplena. Svenska, syrliga, nyplockade och underbara äpplen. Äppelpaj. Eftermiddagsäpple. Mellis-äpple. Stor kärlek till äpplen idag.

SwedishRomeo

En amerikansk undersökning har visat att det olika namn uppfattas som olika attraktiva. Det hela går ut på att kvinnor tycker att namn med vokaler man ljudar framme i munnen är mer attraktiva (som Ben, Dave och Rick) medan namn med vokaler man ljudar längre bak är mindre attraktiva (Luke, Tom och Charles). För män gäller det motsatta.

Det kanske inte är helt osannolikt. Men är förstås lite trist att bli ratad på parametrar man inte kan (eller i alla fall inte vill) påverka. Och det känns som om det inte direkt är namnet det hänger på, tänk bara på Roooomeo. Superromantiskt. Brad är ju attraktivt vilket som tycker jag.

Däremot är jag en tung anhängare av genomtänkta användarnamn när man dejtar på nätet. Kjamizar4u uppfattas med största sannolikhet annorlunda än Stålmannen05. Utan att göra inbördes värderingar. Det första man ser är faktiskt användarnamn och bild, så lämna ingenting åt slumpen.

SwedishRomeo kanske inte är taget. Skynda, skynda.

måndag, september 12, 2005

Måndagsexemplar

Måndagar är bra dagar för att ta tag i saker och ting. Det är lite som hösten överlag. När det blir sådär krispigt i luften så blir man sugen på att köpa stickade polotröjor, sortera foton, möblera om och göra bättre.

Om man har en profil på en dejtingsajt är måndag en bra dag att göra bättre. Det finns otaliga mer eller mindre vetenskapligt belagda tips om hur man skriver en bra profil. Det man ska ha i åtanke är att det är din profil och din profil allena som berättar för andra vem du är. Kan låta som en självklarhet men fundera över vad det säger om dig när du skriver "hmmm, tjaaa, vet inte riktigt vad jag ska skriva här men det får du reda på om du kontaktar mig". Det är lite som en annons för tvättmedel som säger "Zapp, ett tvättmedel man inte riktigt vet vad det används till och det kanske inte tar bort fläckar men det är säkert bra för något. Köp det så får du se.".

Ett annat råd är att inte försöka vara alla till lags. En utslätad profil som man hoppas attraherar många är inte vägen att gå om man vill hitta rätt. Var specifik, var dig själv och nå dem du passar ihop med. Målgruppstänkande må låta lite krasst när det gäller kärlek, men det är inte helt fel.

Kaffedags.

söndag, september 11, 2005

Minus i statistiken

Det är helt klart en utmaning att inte få minuspoäng. Minuspoäng får man till exempel när man irriterar sig på att folk stannar tvärt och börjar prata med varandra i en trång passage på stan. Och följdaktligen stoppar upp det sköna tempo framåt mot nästa skoaffär man själv har. Om man skärper till sig lite grann och istället gläder sig åt att de stannar till för att sjunga Ja må han leva för ett födelsedagsbarn i den äldre generationen så kan man motverka minuspoängen, men det gäller att vara snabb och inte hinna irritera sig för länge. Om man irriterar sig på dumma saker blir det minuspoäng.

Ett trick kan vara att undvika situationer där man riskerar att få minuspoäng. Som lägenhetsvisningar, höstreor och populära caféer. Fast tänk vad tråkigt det skulle vara då.

Dags att gå ut och utmana minuspoängen.

lördag, september 10, 2005

Vardagskärlek

Funderade över lördagskaffet på det här med vardagskärlek. Hur glad man blir när busschauffören bjuder på ett leende eller ett skämt, när lunchhaket utan knot och med en uppriktigt menad ursäkt byter ut den misslyckade mackan, när man får en oväntad komplimang eller när någon hjälper en oombedd.

Temat för helgen får bli vardagskärlek. Mer trevlighet, mer omtänksamhet, fler samtal man inte trodde sig hinna i veckan, mer överseende med bankomatköer och fler sms till några som inte väntade sig det.

På mitt jobb får man kärlekspoäng för vardagskärlek. Den som samlar flest kärlekspoäng varje månad får något kärleksfullt. Den som leder just nu gör det för att han skickade vykort till nära och kära, något man gör alldeles för sällan. Enda abret är att det är jag som delar ut kärlekspoängen så det kan hända att jag får mothugg på måndag om jag har samlat på mig för många under helgen. Men det kan det vara värt. Det är ju liksom inte poängen som är poängen.

fredag, september 09, 2005

Ärlighet varar längst

Match.com i USA frågade 1500 singlar hur många gånger i veckan det är lagom att träffa sin dejt. 48 procent tyckte att man ska ses i alla fall två gånger i veckan i den där initiala dejtingfasen (förutsatt att man gillar varandra förstås). Trenden är alltså snarare raka rör än att spela svårfångad. Testa och se om man passar ihop snarare än att tassa som katten kring het gröt i ett par månader.

Klokt säger jag. Det är säkert dels ett resultat av hur vi lever i ett högt tempo med begränsat med tid och varken har tid eller lust att efter alldeles för lång tid upptäcka att man är på helt olika planeter. Men det är förhoppningsvis också en utveckling när det gäller att inte spela spel. Det är klart, lite oklarheter kan ge en viss krydda men exakt hur kul är det att räkna dagarna innan man ringer eller vara otillgänglig med flit. Och om tanken med dejting är att lära känna varandra så verkar det ju aningen korkat att en eller båda spelar avancerade spel.

Lagom på, lagom av som vi säger. Och ärlighet varar längst må låta osedvanligt präktigt, men det är värt att begrunda.

torsdag, september 08, 2005

Schlagerkärlek

Igår var jag på årtiondets konsert. Fantastiskt duktiga artister, otroligt bra arrat, glam och stim. På efterhänget var det dessutom en liten minischlagerkonsert som inte var så mini eftersom det var fyra riktigt tunga schlagerartister som uppträdde live. I alla fall så tänkte jag på hur mycket av all musik som handlar om kärlek. Och sedan slog det mig att om vanlig musik handlar mycket om kärlek så är det ingenting mot vad schlager gör. Kärleken är evig, Är det det här du kallar kärlek, Det gör ont, Gimme your love, Bra vibrationer, Främling, you name it... Det var väl egentligen bara bröderna Herrey som sjöng om sig själva.

I alla fall, kärlek är så allomfattande. Om vi antar att 80% av all musik handlar om kärlek och musiken gör anspråk på att spegla livet så handlar 80% av livet om kärlek. Ni fattar. Det är liksom med överallt. Man borde göra en undersökning om hur många gånger om dagen man tänker på kärlek. Jag själv tänker på det mest hela tiden!

Schlager är förresten det tyska ordet för det engelska ordet hit.

onsdag, september 07, 2005

Skaldjursträsket

Det är kräfttider har man minsann märkt. Räkor och skaldjur av alla de slag är ju traditionellt romantisk mat. Men varför då??? Man blir kladdig, skalen luktar snabbt svårt otäckt, det fastnar lukt på fingrarna, det rasar alltid räkor av mackan och man får majo på näsan. Fast det kanske är det som är grejen. En ursäkt att röra varann när man torkar av majonäsklicken, dela med sig av sina omsorgsfullt skalade små krabater, skratta åt varann och ej att förglömma fingrar som mötas i räkskålen.

Frågar man singlarna så bekräftar de skaldjursträsket. Näst efter gourmetmat och tapas (se där, nu var fingrarna framme igen) så är skaldjur det mest romantiska man kan äta.

Själv tror jag att det beror på att det funkar så bra med champagne.

Jag, en matkorgsgluttare

När jag var singel spanade jag alltid in andra människors matkorgar när jag handlade min ranson av halvfabrikat efter jobbet. Det var ett enkelt och rätt intressant sätt att avgöra om de var tvåsamma, familj eller kanske till och med singlar. För jag hade en slags känsla av att sitt livs kärlek, honom kan man faktiskt springa på mellan brödavdelningen och de frysta blåbären. Alltså blev jag en matkorgsgluttare. På ICA där jag bodde var det dessutom väldigt trångt mellan hyllorna och således borde det ha varit än större chans att bokstavligen gå in i sitt livs kärlek.

Det fanns några olika typer av matkorgssinglar. De uppenbara - fem paket mikromat och en folköl i korgen. De ambitiösa - lite grönsaker, lite mejerivaror och en ensam kycklingfilé. De lyckliga - pinjenötter, basilika och 250 gram färsk pasta som uppenbarligen skulle bjuda någon på middagsdejt. De rationella - en liter yoghurt och lite bröd. De luriga - lagom mycket mat för att räcka till två i en dag eller till en i flera dagar. De ambitiösa var inte helt oväntat mina absoluta favoriter.

Jag matkorgsgluttar faktiskt fortfarande. Det är lite som att tjuvlyssna på bussen. Men inte gick jag in i mitt livs kärlek där i affären. Honom hittade jag som bekant på ett helt annat ställe och jag vet att jag aldrig hade träffat honom i min kvartersaffär för där var han första gången när han hade flyttat till mig och Stockholm.

Slutsatsen får alltså bli att alltid komplettera sitt matkorgsgluttande med någon annan form av bredare sökning om man faktiskt vill träffa någon.


tisdag, september 06, 2005

Kärleksmejl

Det absolut bästa jag vet är när jag får mejl från medlemmar som har träffats hos oss och berättar hur lyckliga de är. När någon som har varit ofrivillig singel i många år har hittat helt rätt. När det är giftermål eller bebisar på gång. Läste just ett från en medlem som hade hittat den som hon vill dela sitt liv med hos oss. Och det bara sprakade om mejlet. Det är lycka.

Samlar du på något?

Första dejten. Största fienden är kanske tystnaden. Den grundlige förbereder sig. Samtalsämnen på dejt är omdebatterat men när vi frågar våra medlemmar så är det entydigt vad man INTE pratar om: man pratar inte om ex. 48 procent tycker att man verkligen inte pratar om ex. Och helst inte politik heller. Toppar listan över föredragna samtalsämnen gör fritidsintressen. Arbete och karriär kommer också högt upp även om jag vill höja ett varningens finger för att bli alltför streberaktig på första dejten. Däremot ska man inte glömma att jobbet tar upp en stor del av vår vakna tid och därför är rätt naturligt att prata om.

Tips på andra samtalsämnen är vilken musik man har i mp3-spelaren, vad man har på nattduksbordet, vad man skulle göra om man fick göra om de senaste tio åren, vilken dokusåpastjärna man helst skulle vilja vara och förstås den givna frågan: samlar du på något? Den sista kanske känns lite underlig, men tänk vad man får reda på om en människa genom det han eller hon samlar på.

Jag samlar på väskor. Om min man hade vetat det på första dejten hade han nog i och för sig tänkt sig för en gång till med tanke på hur han muttrar varje gång tio väskor trillar ut ur garderoben när han öppnar dörren.

måndag, september 05, 2005

Flyg mig till månen

Dagens lista över härliga pick-me-up-songs med kärlekstema. Något för promenaden hem!
1. I will survive - i egentligen vilken version som helst.
2. All you need is love - Beatles förstås, och ack så sant.
3. Fly me to the moon - det är så det ska kännas.

Digitalt dokumenterad kärlek

Något som är helt överlägset med att träffa sin partner på nätet är att man har hela den initiala konversationen dokumenterad (om ens e-postleverantör inte har råkat deleta alla kärleksmejl). Förstå vad det är makt i förhandlingar senare i relationen. "Jag har skriftligt på att du älskar att städa, stryker som en gud och har en MBA i fotmassage". Ha.

Eller bara den mer romantiska aspekten att kunna tänka sig tillbaka på de första skälvande mejlen innan man hade lärt känna varann och inte hade en ANING om vad som komma skulle. Hur man spände musklerna och fjädrade sig lite verbalt, hur man fick en vanlig lördag på landet att låta som ett naturromantiskt fenomen i kvällens mejlrapportering och hur man slet med modemuppkopplingen från stugan bara för att inte missa något. Föga anade man då att man snart fyra år senare skulle gifta sig med mannen med det fantasilösa användarnamnet. Internet är allt bra romantiskt ändå.

Dåliga tecken

Steve Friedman har skrivit en artikel för Match.coms magasin Happen Magazine där han listar ett antal handlingar som, hur man än rationaliserar, faktiskt betyder att Han, den där mannen du dejtar, faktiskt inte är så himla intresserad av dig. Så när det ändå är måndag så kan vi lika gärna ta de dåliga tecknen på en gång:

1. Det tar honom mer än 24 timmar att ringa tillbaka när du har lämnat ett meddelande. Är man intresserad så vill man ringa tillbaka snart. En arbetsdag kan vara OK om han har ett stressigt jobb. Men ärligt, ett sms kan man faktiskt alltid klämma in.
2. Han har aldrig tid att träffa dina vänner eller din familj. Och du har aldrig träffat hans. Kanske inte det första man gör i en relation men efter ett par månaders dejtande så bör det nog vara dags.
3. Han kan inte planera någonting mer än en dag i förväg. Är han inte CIA-agent så borde han faktiskt kunna det.
4. Han ringer eller hälsar på sent på natten när han är lite på fyllan. Då finns det en viss risk att han bara föredrar ditt sällskap nattetid. Och resten kan du räkna ut själv.
5. Du vet aldrig var du har honom. Nog för att relationer är komplicerade, men alla män är inte raketforskning. Om han är intresserad så visar han det på ett eller annat sätt, med ett mejl, ett sms, en komplimang - så att du vet till viss del var du har honom i alla fall.

Hur vet man då att han ÄR intresserad? Tja, ett tips kan ju vara att fråga. Lite rak kommunikation skadar aldrig såhär på en måndag.

fredag, september 02, 2005

En miljon singlar!

Tänkte just på att en miljon singlar dejtar på nätet i Sverige. En miljon singlar. Undrar då hur många som kommer att gå på dejt ikväll efter jobbet över en drink eller en bit mat. Med tanke på att bara 17% av svenska singlar väljer att ta första steget på krogen så är det nog tur att det finns en möjlighet att ta första steget någon annanstans. Jag håller i alla fall tummarna för alla dessa förstadejtar som sker ikväll. En del av dem kommer så småningom att resultera i ett bröllop. Häftigt.

Komma igång

Det svåraste med att nätdejta tyckte jag var att komma igång. Att skriva en säljande text om sig själv är betydligt svårare än att skriva text till en schampoannons. Lite tips på vägen:

- Ring en vän. Att ta hjälp av en kompis är en utmärkt livlina. Låt honom eller henne korrläsa profiltexten och se till att den verkligen speglar dig så som du är. Inte den för ödmjuka eller för kaxiga versionen av dig själv. Gör det till ett event. Lite schyssta mackor, ett glas vin och en nära vän kan åstadkomma underverk.

- Bra bild. Underskatta inte vikten av en riktigt bra bild. Du får tio gånger så många svar, du visar vem du är och du undanröjer risken att kommunicera för länge för att sedan komma fram till att det där lilla sista men ändå rätt viktiga inte funkar.

- Humor. OK, du är inte ståuppkomiker. Men glimten i ögat kan alla åstadkomma. Självdistans är roligt och charmigt och ett uns av humor lättar upp. Försök lagom bara så att det inte blir krystat.

- Checklista. Får du fram vad som är unikt med dig? Är den klyschfri (jag är en tjej på 32 jordsnurr som gillar långa skogspromenader men inte riktigt vet vad jag ska skriva här)? Är den uppdaterad? Är det jag?

Lätt som en plätt.

Kanske världens bästa jobb

För tre år sedan när jag började jobba som kärleksdirektör på Match.com var nätdejting ett känt fenomen om än lite stigmatiserat. Idag är det ett av många sätt att träffas på. För mig som träffade min man på nätet för snart fyra år sedan är det det bästa sättet. Det går att argumentera i oändlighet för och emot - själv tittar jag bara på resultatet. Tack vare urvalet hade jag möjligheten att träffa någon som jag med största sannolikhet aldrig hade funnit annars av geografiska och sociala skäl. Dessutom är han världens bästa man. Kanske, kanske hade jag sprungit på honom på ICA eller han hade knackat på och TV-pejlat eller han råkade känna min kompis kusin, men oddsen för det känns nästan skrämmande små.

Så för att få saker och ting rätt från början; jag är helt subjektiv och jag röstar helt för fenomenet. Jag har dessutom det stora privilegiet att arbeta med någonting som är helt bakvänt. När min kund är hundra procent nöjd så kommer han eller hon ALDRIG tillbaka. Och det är det värt. Att få läsa mejl varje dag om kvinnor och män som har träffat sitt livs kärlek hos oss, det är obetalbart.

Kärleksdirektör. Kanske världens bästa jobb. Och så får man alltid ett leende när man lämnar över visitkortet. Det är få förunnat.